Surfplattan som ett dokumentationsredskap och ett mångsidigt läroverktyg

Bilden har jag lånat från http://ipadifsk.wordpress.com/

Jag håller till hundra procent med Bente Svenning (2011) när han nämner att det är en utmaning att fånga upp de nya dokumentationsmöjligheterna, arbeta upp kompetens och arbeta med dem. Det är en utmaning som måste antas av förskolans pedagogiska personal. En annan sak som han nämner är att de anställda kan ha olika kunskaper och erfarenhetsgrund inom tekniken. Det är inte självklart att förskollärarna är de som känner till de nya möjligheterna bäst.

I den förskolan jag jobbar har vi haft iPad sedan en tid tillbaka. Det är väldigt roligt med iPaden som ett mångsidigt läroverktyg. Användandet sker såklart med sunt förnuft. Lagom är bäst. Vi måste alltid utgå från barnen i vår verksamhet. Vi ska väcka uppmärksamhet och också utmana barnen. Det betyder inte att man alltid behöver en surfplatta utan det ska vara ett komplement till det arbete vi gör. Barnen använder bl.a. surfplattan för att spela roliga spel som samtidigt utmanar dem och stimulerar deras språkutveckling, matematiska förmågor och nyfikenhet på naturen och olika fenomen. Samtidigt tränar barnen på reflexer, öga- och handkoordination och finmotoriken. Att jobba med iPaden hjälper oss bland annat att utveckla och uppfylla följande mål enligt Lpfö.98 Förskolan ska sträva efter att varje barn:

”..utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv..”

”..utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra..” 

’”..utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, och..”

”..utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa..”.

En annan fördel med surfplattorna är att de är lättanvända. I princip kan alla lära sig att hantera dem efter ett tag. På så sätt känner sig personalen trygg och vågar lita på tekniken. Surfplattan kan också vara ett redskap för att förenkla den pedagogiska dokumentationen. I mitt tidigare inlägg berättade jag om en ny förskole-app som är under utveckling och som vi håller på att testa på min förskola. Mycket om den här appen kan jag tyvärr inte berätta nu p.g.a. att den befinner sig under en utvecklingsfas. Vi fick vara en av de första förskolorna att testa den. Jag anser att en av de mest användbara funktionerna i appen är just möjligheten att ta bilder och filmer och sedan lägga upp dessa på en blogg som föräldrarna kan följa. Med hjälp av ”taggar” kan föräldrar följa sina barn och deras delaktighet i olika aktiviteter. Det tycker jag att det är underbart just p.g.a. att det förenklar arbetet med dokumentationen för oss. Vi slipper överföra bilder från en kamera till en dator för att redigera dem och flytta dem till ett dokument som sedan ska skickas ut till föräldrarna. Allt detta görs istället genom appen. Andra funktioner är t.ex. anslagstavla, sjukanmälan och samtal. När appen släpps i en färdig version kommer jag att berätta mer om den. ;-)

Dokumentation som redskap...

Den här fina bilden har jag lånat från förskolan Fröhusets hemsida. Tack :) 

Vi pedagoger måste ständigt använda dokumentation som redskap för att utveckla och utvärdera pedagogiska verksamheter. Dokumentationens syfte är att skapa förutsättningar för alla barns lärande. Svenning, Bente (2011) påstår att antalet dokumentationsmetoder har ökat i verksamheten och med hjälp av ny teknik har vi tillgång till hjälpmedel mer än någonsin. Det är någonting jag tror kan skapa ett nytt behov av dokumentation som man inte hade tänk sig tidigare. Det känns som man själv faller i en ond cirkel. Ju mer man dokumenterar desto större är behovet av att använda allt material man insamlat för att fortsätta dokumentera. Jag känner mig ansvarig för att dokumentera allt vi gör på lika bra sätt. För att annars så vet man att bilderna som vi har tagit kommer att hamna i en mapp i datorn där de inte kommer till någon användning. Det handlar också om det som Svenning, Bente (2011) skriver och jag håller men honom. Det har varit spännande att få tillgång till alla nya möjligheter att visa upp förskolans verksamhet. Men de nya möjligheterna har också skapat nya krav. Krav som gör att vi ständigt måste tänka på etiska frågor för att på så sätt skydda de enskilda individernas integritet och följa den sekretessplikt som vi också har. Det kräver också att personalen ska kunna hantera de nya medier och ständigt hålla sig uppdaterad.

Förra terminen jobbade jag med projektet ”Jag kan” med de små barnen. Efter det hade vi en introduktion till färgerna. Jag ansträngde mig ganska mycket och dokumenterade så mycket det gick. Vi dokumenterade en gång i veckan och hade en eller två dokumentationer som vi satte upp på väggarna i temarummet. Dokumentationen visade det som vi hade gjort under veckan. Efter en vecka så flyttade vi all dokumentation från temarummet till hallen för att kunna fylla väggarna med ny dokumentation av det som vi hade gjort under veckan och så gjorde vi hela tiden.

Jag kände att föräldrarna sällan tog sig tid att titta på dokumentationen som fanns uppsatt på väggarna. Man kan förstå att de inte har så mycket tid att titta i temarummet. Det var därför vi flyttade dokumentationen från temarummet till entréhallen efter en vecka. Men även då kändes det som att det endast var ett fåtal föräldrar som tittade på bilderna eller ställde frågor om det som vi hade gjort. Även om vi informerade om i veckobrevet att barnens arbete och dokumentation fanns att åskåda på förskolan.

En bättre idé för att göra dokumentationen tillgänglig för föräldrarna kan vara att istället för att använda entréhallen som utställningsställe använda ett virtuellt ”rum”. På vår förskola håller vi på att testa en ny förskole-app som är under utveckling. Appen möjliggör att föräldrarna från sina mobiltelefoner eller hemifrån kan få tillgång till det som vi har gjort på förskolan. Då kan föräldrarna när de har tid ta del av dokumentationen. Appen fungerar så att man ”taggar” föräldrarna när deras barn är en del av en viss aktivitet. På så sätt kan man få en sammanfattning över hur många gånger varje barn varit delaktig i en aktivitet. Resultatet kan användas för att överblicka vilka barn som inte varit delaktiga och på så sätt kunna ge dessa barn mer inflytande i verksamheten. Just detta är något som Palmer, Anna (2012) nämner är viktigt i ” Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan”.